Kraftatlas

Metod

Beräkningsmodellen bakom Kraftatlas, med alla antaganden i klartext. Modellen är ren TypeScript i src/lib/calc och har full testtäckning.

Elbehov över tid

Årtalsreglaget sätter vilket elbehov mixen dimensioneras för. Kurvan går mellan två källbelagda punkter: 166 TWh år 2025, faktisk produktion enligt Energimyndigheten, och 300 TWh år 2045, riksdagens planeringsmål. Svenska kraftnäts scenarier ligger högre, upp mot 347 TWh, så den lägre siffran är den försiktiga änden. Åren däremellan är rak interpolation, alltså ett antagande och inte någon publicerad bana.

Kurvan slutar 2045 eftersom ingen källa sträcker sig längre. Lutningen mellan punkterna är 6,7 TWh per år, och en rak framskrivning till slutet av den längsta livslängden i livscykeln hade gett 567 TWh år 2 085, vilket ingen har hävdat. Modellen extrapolerar därför inte alls utan håller sista punkten platt. Horisonten i livscykeln är något annat: den säger hur länge flottan hålls igång, inte vilket år det är.

Vad modellen räknar på

Modellen räknar i första hand på investeringskostnad för att bygga produktionen från nytt. Livscykelsektionen lägger till underhåll, bränsle och utbyte av anläggningar som nått sin livslängd. Underhållet anges i kronor per producerad MWh ur Energiforsk , exklusive bränsle. Nedmontering, kapitalkostnad, nätavgifter och skatter ingår inte alls. Kärnbränsle under drift redovisas som årlig kostnad på anläggningskorten, med egen källa. Biobränsle är helt inhemskt och ingår varken i investeringen eller i driftkostnaden.

Koldioxiden är den enda posten som räknas över hela livscykeln i ett enda tal: att bryta och förädla materialen, frakta dem, bygga anläggningen, driva den och skrota den. Den räknas därför inte ihop med utbytena i livscykelsektionen, eftersom ett utbyte redan ligger inne i talet per kWh. Utsläppen gäller vid kraftverksgrind, alltså för el som produceras och inte för el som levereras till kund.

Byggtakt och tid

Livscykelsektionen har en andra halva som räknar på vägen fram till mixen i stället för på mixen själv. Startpunkten är den anläggningspark Sverige faktiskt hade 2025, slutpunkten är den mix läsaren valt, och emellan fördelas utbyggnaden jämnt per kraftslag. Att den är jämn är ett antagande: ingen har publicerat en byggordning för det svenska systemet, så en rak linje är platshållaren och inte en prognos.

Varje kraftslag har en byggtid med källa, från första betong till levererad el. Den används på ett enda sätt: det som ska stå färdigt ett visst år måste ha påbörjats byggtiden dessförinnan. Därför ritas två kurvor, vad som är i drift och vad som måste ha påbörjats, och avståndet mellan dem är det som står på byggplats. Där den påbörjade kurvan ligger ovanför den som är i drift redan första året är utbyggnaden i den takten inte längre möjlig att hinna med, oavsett vad den kostar.

Byggtiden är bara byggtid. Tillståndsprövning, överklaganden och nätanslutning ligger utanför varenda en av källorna, och de dominerar i praktiken: vattenkraftens byggtid är 5 år , medan samma rapport beskriver hela ledtiden fram till driftstart som åtskilligt längre. Varje startår i modellen är alltså det senast tänkbara, aldrig ett realistiskt.

Modellen byter inte ut anläggningar som slits ut på vägen. Det kräver en åldersfördelning för dagens park som ingen källa ger, och saknas därför här; utbytestakten finns i stället i livscykelns andra halva, räknad från i dag.

Formler

plantsNeeded(typ, twh)          = ceil(twh × 1000 / typ.annualGWh)
capexTotal(typ, twh)            = plantsNeeded × typ.capexSEK
materialCost(typ, m, twh)       = capexTotal × m.costShare
countryCost(typ, m, steg, land) = materialCost × share(m, steg, land)
dependencyByCountry(mix, steg)  = Σ över typer och material av countryCost, per land
domesticPotential(mix)          = Σ materialCost för material med sweden.status = deposit-not-extracted
deaths(mix)                     = Σ twh_typ × deathsPerTWh_typ            (dödsfall per år)
deathsPerMWh(mix)               = deaths(mix) / (Σ twh × 1000000)
co2TonnesPerYear(mix)           = Σ twh_typ × 1000000000 × co2PerKWh_typ / 1000000

Antaganden

  1. Hela anläggningar. Antalet anläggningar per kraftslag avrundas uppåt. För små andelar av små anläggningar spelar det ingen roll. För kärnkraft kan en reaktor till betyda mycket.
  2. Materialandelar är andelar av anläggningskostnaden och summerar till 10 %–90 %. Resten är arbete, mark, projektering, finansiering och marginal. Andelen avser materialet eller komponenten som levererad till bygget: för vind och sol hela komponenter som torn, blad och moduler, för kärnkraft råvarorna och de stora smidena, eftersom det är vad de öppna källorna anger. Därför summerar kärnkraftens material lågt. Räkningen står i varje figurs not. Se källorna.
  3. Landandelar är som regel respektive lands andel av världens produktion i steget (brytning, förädling eller tillverkning). Det är en rimlig proxy för globalt handlade råvaror med en dominerande producent, men inte för tunga, regionalt handlade varor. För material där statistik över svenska inköp finns används i stället den fördelningen: SCB:s utrikeshandelsstatistik per avsändningsland för stål, obearbetat aluminium och koppar, hämtad vid byggtid och committad som ögonblicksbild, med Jernkontoret och Teknikföretagen som reserv tills en hämtning gjorts. Det går att stänga av med reglaget "Använd svensk importstatistik där den finns". Då fördelas alla material efter världsproduktionen. Andelar som inte täcks av namngivna länder redovisas som "Övriga".
  4. Ett steg åt gången. Samma krona räknas bara i ett steg. Ett material som saknar ett steg redovisas på närmast föregående steg (tillverkning → förädling → brytning), annars på närmast följande. Koppar saknar till exempel tillverkningssteg, så tillverkning visar smältverksandelar.
  5. Permanentmagneter. Landbaserad vind räknas med jordartsmagneter om "Räkna med permanentmagneter" är på, annars noll (DFIG- eller EESG-design). Havsvind räknas alltid som direktdriven med magneter.
  6. Om Sverige utvann det som finns flyttar brytningsstegets andelar till Sverige för material med status "finns i Sverige, utvinns inte". Förädling och tillverkning påverkas inte.
  7. Dödsfall per TWh kommer från Our World in Data och multipliceras med kraftslagets TWh. Vattenkraftens siffra domineras av dammbrottet i Banqiao 1975 och kan räknas utan det. Biokraftvärmens siffra avser äldre europeiska anläggningar och luftföroreningar. Siffrorna är globala genomsnitt.
  8. Koldioxid per kWh kommer från UNECE för sex av sju kraftslag, region EU28, vid kraftverksgrind. Att hålla en enda källa är avsiktligt: talen ska gå att jämföra med varandra, och blandas metoder blir en del av skillnaden mellan kraftslagen bara bokföring. Biokraftvärmen är undantaget eftersom UNECE inte täcker den, och dess siffra från IPCC är inte jämförbar med de övriga: den avser energigrödor i stället för svensk skogsflis, den är inte fördelad mellan el och värme, och den biogena koldioxiden vid skorstenen hålls utanför enligt gängse konvention. Uppdelningen på livscykelsteg kommer från Vattenfalls svenska miljödeklarationer, som har lägre totaler än de europeiska siffrorna, och visas därför som deklarationernas egna tal. Ingenting diskonteras.
  9. Måtten delar inte metod. Dödsfallen är epidemiologiska skattningar från 2007 och 2016 medan koldioxiden är process-LCA från 2020 och 2022, med annan systemgräns. De ska läsas var för sig och inte vägas ihop till ett samlat mått på skada.
  10. Valutakurser. Utländska belopp räknas om med avrundade årsgenomsnitt från Riksbanken : Årsgenomsnitt 2025: 1 USD = 9,82 kr, 1 EUR = 11,07 kr, 1 GBP = 12,92 kr. Omräkningarna på sidan använder avrundade 9,6, 11,0 och 12,9 kr, där dollarn ligger mellan 2025 (9,82) och 2026 (9,35).
  11. Prisnivå. Kostnader från olika år räknas inte om till en gemensam prisnivå utom där det anges i noten. Kärnkraftens capex bygger på färdigställda europeiska projekt i löpande priser, vilket ger ett stort intervall.
  12. Sverige 2025 är Energiåret 2025 för vattenkraft, kärnkraft, solkraft och värmekraft, och Energimyndighetens vindstatistik för vindkraften, som databasen delar på land och hav. All värmekraft läggs på biokraftvärme.
  13. Källverifiering. Varje källdokument lästes i sin helhet 2026-09-04 och varje figur fick en platsangivelse: tabell, rad och sida. "Rapporterat" betyder att talet eller de tal det räknas ur står i källan, "uppskattning" att det är en bedömning. Alla 142 källor har URL, och pdf-länkarna öppnar på rätt sida (källa 79 är till exempel Riksbankens valutasök). Källrutan visar också källans egna ord, och själva stället finns återgivet här på sajten: 91 citerade pdf-sidor, så att de går att läsa direkt i telefonen i stället för att laddas ner, och 77 utdrag ur webbsidor, eftersom en webbsida kan skrivas om eller försvinna under en hänvisning som fortfarande ser hel ut. Varje webbutdrag är daterat. Figurer som ingen läst källa innehåller hänvisar till källa 88 och listas nedan.

Egna antaganden i datan

13 figurer bygger på Kraftatlas egen bedömning, eftersom ingen offentlig källa som anger talet gick att hitta. De är märkta "uppskattning" på sidan, källmarkören leder hit, och noten säger vad bedömningen bygger på. Hittar du en källa, hör av dig.

  • Vattenkraft: kostnadsandel concrete · 12 %
    Ingen källa delar upp anläggningskostnaden på material. Närmast: IEA civil works 50 % (stor vattenkraft) och NVE 2016:46 s. 108 (pdf 110) enhetspriser för kraftstation i berg (betong 2 600 kr/m³, armering 19 000 kr/t) samt Flury 2012 mängder (cement 1,02·10^8 kg för 95 MW magasinverk), men capex för samma anläggning saknas så andelen kan inte räknas fram.
  • Vattenkraft: kostnadsandel steel · 8 %
    Ingen källa anger stålets kostnadsandel. Närmast: Quaranta 2023 (Sci Rep 13:16792) elektromekanisk stålvikt 5,7 t/MW i EU-flottan plus kraftstationsstål 1,28 × detta, exkl. tilloppstuber, luckor och armering; Flury 2012 anger 0,26 g/kWh stål för magasinverk och ORNL 2012 penstock 47 % av civilkostnaden vid hög fallhöjd. Utan stålpris och capex för samma anläggning kan andelen inte räknas fram.
  • Vattenkraft: kostnadsandel nickel · 0,5 %
    Ingen källa anger nickelandel av vattenkraftens capex. Närmast: rostfritt (kromstål) utgör 4 % av stålmassan i ett strömkraftverk enligt Flury 2012 och 1,82·10^6 kg per 95 MW magasinverk (s. 14, pdf 20), men nickelhalt, pris och capex för samma anläggning saknas.
  • Vattenkraft: kostnadsandel chromium · 0,5 %
    Ingen källa anger kromandel av vattenkraftens capex. Närmast: kromstål 4 % av stålmassan (strömkraftverk) resp. 1,82·10^6 kg kromstål per 95 MW magasinverk enligt Flury 2012; kromhalt, pris och capex för samma anläggning saknas.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel steel · 8 %
    Ingen källa anger stålets kostnadsandel i ett kraftvärmeverk; endast lotfördelning (civils 30 % av byggkostnad, M&E-loter) finns. Materialinventering för biokraftvärme (ecoinvent Holzenergie) gick inte att nå.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel concrete · 5 %
    Ingen källa delar upp bygg- och markarbeten på material. Närmast: civils 30 % av byggkostnad = 26 % av total investering (Energistyrelsen) och bygg och markarbeten 21 % (Värmeforsk 1237, Älvsbyn, s. 13, pdf 37); betongens andel av detta saknas.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel copper · 1 %
    Ingen källa anger kopparandel; generator och elsystem ingår i turbin/generator-loten utan egen andel.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel nickel · 0,5 %
    Ingen källa anger nickelandel; katalogen nämner bara att pannor använder inconel (nickellegering) i stor omfattning, utan kostnad.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel chromium · 0,5 %
    Ingen källa anger kromandel; endast kvalitativ uppgift om värmebeständiga legeringar i pannan.
  • Biokraftvärme: kostnadsandel power-electronics · 2 %
    Ingen källa anger andel för generator, transformator och styrsystem; de ingår i turbin/generator-loten resp. mindre loter. Andritz pressmeddelande 2012 om Värtaverket anger att pannleveransen inkluderade el- och styrsystem men inget ordervärde.
  • Bladkompositer (glasfiber, epoxi), förädling: andel USA · 12 %
    Ingen offentlig källa med USA:s andel av världens glasfiberproduktion hittades. Närmaste: JEC (2010, kapacitetstabell) ger USA/Kanada/Brasilien/Mexiko 790 kt = 20,6 % av 3,84 Mt roving-kapacitet år 2010, vilket inte kan översättas till dagens andel (världsproduktionen var 10,41 Mt 2022).
  • Storsmide (reaktortank, ånggeneratorer), tillverkning: andel Tjeckien · 5 %
    Ingen kapacitet i satser/år för Skoda JS eller Pilsen Steel i WNA-tabellen; 24 satser sedan 1980 (~0,5/år) skulle motsvara ~1 % av 51,7 men är historisk produktion, inte kapacitet. Škoda JS pressmeddelande (skoda-js.cz, maj 2026) om Rolls-Royce SMR anger ingen kapacitet.
  • Storsmide (reaktortank, ånggeneratorer), tillverkning: andel Storbritannien · 5 %
    Ingen siffra för satser/år. Sheffield Forgemasters egen sida (industry/civil-nuclear) anger endast 10 000-tonspress och göt upp till 300 ton.

Uppdatera data

Data ligger i src/lib/data. Lägg till en källa i sources.ts, skriv värdet som en Figure med source, confidence och gärna intervall, och kör pnpm test. Testet vägrar värden utan källa.